# 612

Jag har ju alltid tänkt att Jan Guillou varit sälformad (läste det nånstans nångång och det är ju onekligen en passande beskrivning), men såhär när han börjar komma upp i åren börjar han anta ett mer valrossartat utseende. Hursomhelst har han inga problem med att låta sin byline i Aftonbladet förbli stor och svulstig i helfigur.

Kan det ha något att göra med att innehållet i texten inte riktigt innehar samma pondus som den guillouska hyddan? Än idag (år 2008) så finns det dock ett stort antal människor som tar Jan Guillous krönikor på största allvar och ser dessa som sanna. Det lama artistuppropet skrev han inte under (som vissa andra storslagna och allmänt överlägsna svenska författare), för fullt så mycket tror han nog inte ens själv på sin pondus.

Han valde istället att fläska på med en alldeles egen saftig moralkaka i kvällspressen, där han hinner med att jämföra fildelare med klottrare och husockupanter, sig själv som medlem i Sveriges Författarförbund med kämpande fattiglappar och Pirate Bay framstår som maffian i maskopi med satan själv. Och folk kommer att tro på det. Det här med IB-affären - det hände sig i nådens år 1973... Hur länge kan en människa hogga sin status som sanningssägare?

Jag kan också göra jämförelser. Jag ser IPRED lite som att riksdagen vill ge mina hemnycklar till Bert Karlsson.

Andra bloggar om: IPRED, jan guillou, fildelning, personlig integritet, övervakning, övervakningssamhälle, pirate bay