Saturday, February 23, 2008

# 339

Det här är ju förstås fruktansvärt. Men - hur intressant är det att jag eller andra människor påpekar det? Inte det minsta.

Detta faktum (för att inte tala om Aftonbladets uppenbara drama queen-läsarfiske) tycks ju gå många bloggare förbi och det haglar inlägg smockfyllda med exklamationer modell "Era sjuka djävlar!", "OBS! STARK TEXT!" och min personliga favorit "Jag är inte för dödsstraff, men...". (Jag tänker inte länka för då blir folk säkert sura och tycker jag är ett okänsligt svin och förmodligen också smygbarnamördare. Ni får leta er vidare från Aftonbladet.). Vad ÄR det som gör att människor känner sig tvungna att förvandlas till Dave Pelzer-kramande idioter när de läser sånt här? Visst är det hemskt, men det känns så sjukt när folk liksom tävlar i avsky - vad fan ska det vara bra för liksom? Dummast är kvinnan "Som mamma inte kan förstå hur man kan göra så mot sitt barn"...

Javisst - nackskott åt barnmisshandlande svin, men det känns mer konstruktivt att skänka en slant än att rya loss i bloggosfären:



Andra bloggar om: aftonbladet

3 comments:

Anonymous said...

Som mamma kan jag gott och väl förstå dem.
Det är precis därför jag och Thorsingen aldrig någonsin kan skaffa nintendo wii.

Anonymous said...

För övrigt kan du faktiskt läsa min blogg utan att vara medlem på familylife.
Klicka på min signatur.

Mattias said...

men åh! varför har du inte sagt det? jag vågar inte gå in där för alla mjölkstinna betonghjärtsentusiaster...

*paus för läs*

du har ju skrivit skitmycket kul! fan att det inte var en mänsklig bajskorv!

kyss