# 212

Hmm, åkej - så här då:

På natten till torsdag packade jag lite saker att ha med mig till Stockholm. Av någon anledning blir det alltid så när jag ska åka nånstans - hur fan jag än gör så måste det ske i sista sekunden. Därför var jag högst måttligt utvilad när jag och Terry hookade upp på Centralen.

Vi betedde väl oss som vi brukar när vi är på resande fot. Inte för att vi brukar ha så mycket att tillföra en fruktande omgivning, men på ett tåg, en färja, en buss eller liknande blir det bara så mycket värre. När vi hade nått till stadiet då Terry med from och mild Utahbrytning ansåg att jag borde uppsöka tågkapellet frustade jag cola över halva bordet och vi såg oss tvungna att lämna Bistrovagnen.

Väl framme uppsökte vi de stiliga folket som flockas i Östermalms boutiquer, eller då främst Lisa för att plocka upp hennes hemnyckel. Det är en väldigt märklig känsla att försiktigt öppna dörren till en främmande lägenhet, kika in och gny fram ett stilla: "Hallå?"... Det var hur som helst lugnt - vi hade redan skrämt vettet ur hennes roommates ex i hissen på väg upp, så ingen skada skedd. Det skulle så småningom visa sig att Lisa hade alldeles rätt och att han lätt kvalar in på tönt top 5-listan ever. Jag lovar - man blir irriterad bara man ser honom.

Sedan hookade vi med Kajsa och Paloma på Medis vid mina björnar. Sjukt nog tog jag inget tjusigt foto med dom - det blev istället Terry som posade glatt och nervöst i spänd väntan på sin kommande nätdejt. Vi följde med Mrs & Ms Oliven..nåt till Huddinge och åt hemlagad pizza med la familia.

Här börjar dagen ta en smått surrealistisk vändning. Kajsa hade förvarnat om att något... annorlunda var i görningen, men vem hade kunnat vänta sig en i ungefär två och en halv timmes tid ihärdigt säljsnackande Abbas, ett femfilterstest, en liten vulkan av skum på golvet, dammsuget och välmasserat hår och en prislapp på 39 papp?

Jag lekte mest med Paloma under tiden de vuxna dividerade om handpenningar och annat. Hon är hur kool som helst. Jag sa till henne att gå ner på gården och ge sina ninjakompisar eller whatever smisk, vilket hon glatt ställde upp på. När jag hade rökt klart på balkongen tröttnade jag på deras lekar och gick in, enbart för att tio minuter senare informeras om att hon fick åtminstone en av dem att grina. Jag ska träna henne i ondskans konster och i rätt ögonblick skicka fram henne samtidigt som jag väser: "Say hello to my little friend!". Muahahahaha!

Lisa spenderade aftonen med nån visning, så jag hookade upp med henne och hennes kompis under il fungho (ja - hon sa faktiskt så, inte Lisa utan kompisen) någon gång efter tolv. Jag var typ hur kinkig som helst - jag hade lekt och åkt tåg hela dagen och var sådär charmigt sunkig och härlig som bara jag kan vara. Med andra ord inte det minsta pepp på att svettas i Humlan med andra svettiga men betydligt mer välklädda människor. Efter att ha kastats rakt in i ansiktet på Pontus Gårdinger var min panikångest ett faktum så jag tiggde till mig Lisas nyckel och traskade hem.

Detta med det oundvikliga resultatet att Lisa kom hem ungefär tio minuter senare än jag, haha. Vi hinkade finskumpa och folköl (klassöverskridande), pratade skit om hennes roomie som jag visserligen aldrig träffat men jag är inte svår, flamsade och tjafsade och däckade fram på småtimmarna.

Nu tänker jag inte skriva mer för det här blev helt åt helvete långt. Men tro inte att jag kommer hålla käften imorgon - jag har dubbelpass och nåt ska man ägna all sin masktid åt.

Puss och natti.

Andra bloggar om: stockholm, vänner, nätkompisar, dammsugare